Mina fotspår bevaras i snön, visar vilken väg jag gått och vart jag är på väg.

Ute har mörkret fallit, men lyses upp av den vita glimmande snön på marken.
Mina fotspår bevaras i snön, visar vilken väg jag gått och vart jag är på väg.
Kan inte livets väg vara lika tydlig, vill så mycket, hoppas på underverk, men vet inte åt vilket håll jag ska gå.
Allt är tyst och stilla, släkt i all husen och folktomt.
Bara jag ensam i den stora världen.
 
Men vägen är inte allt för lång.
Har varit hos min syster som hjälpt mig med dittan och dattan, sådant jag om tekniken inte fattar.
Tur att hon finns där som stöd och hjälper när det krånglar och inte vill gå min väg.
Snart är jag i hemmets trygga vrå ,
krypa ner hos min varma gosiga kille, som säkerligen kommer vakna till, när jag kryper nära och vill värme mina frusna tår.

Kisses Girly

 
 

 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Mitt Svar

Ïbland kan det va skönt att ha sin pojkvän även om man inte vill vara "beroende". Jag brukar drömma mardrömmar ibland att han inte finns och aldrig funnits utan att allt bara var en dröm. Sen när jag vaknar blir jag först ledsen och sen glad att det inte är sant.

Svar: Vist är det så. Också haft liknande drömmar, först är man ledsen när man vaknat samtidigt som man är så lättad över att allt bara var en dröm <3
girlysworld@live.se

2014-01-16 @ 21:52:31
URL: http://frihetsfjarilen.blogg.se/
Postat av: Mitt Svar

Ja exakt! "Kul" att det inte bara är jag som har såna mardrömmar. :D Jag brukar fråga när jag vaknar också om han finns på riktigt. ;)

Svar: Haha bäst att fråga för säkerhets skull ;)
girlysworld@live.se

2014-01-18 @ 01:40:45
URL: http://frihetsfjarilen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0